Mjöl, socker och andra raffinerade sockerprodukter, kan hos vissa personer som har en medfödd eller utvecklad känslighet i hjärnan, skapa ett beroende. Smyger du med maten? Gömmer du godis för dina nära och kära? Ljuger du om hur mycket du har ätit?

Att vara sockerberoende innebär att, som med andra missbruk, måste avhålla sig från sin drog. Det är samma sak med socker för någon som är sockerberoende. Inget socker, det blir total avhållsamhet från det som triggar. Här ligger en stor utmaning då mat är en av de mest grundläggande drifter vi har. Våran drog finns i stort sett allting som går att köpa i en mataffär.  Du skulle bli förvånad om du läster innehållsförteckningen på livsmedel så får du se.

Är du sockerberoende eller har en ätstörning så måste du söka hjälp. Det finns hjälp att få! Det är mycket svårt, och ibland omöjligt  att låta sin egna något dimmiga och ovilliga hjärna ta sig ur sitt missbruk. De som har försökt själva har många gånger sjunkit djupare ner i beroendet än innan.

För att leva ett fullvärdigt liv som sockerberoende behöver vi få hjälp med både att förstå vad vi kan äta och hur mycket samt hitta olika tekniker för att hantera olika situationer i vardagen.

Hunger och mättnad regleras av vår reptil-hjärna. Det är den äldsta delen av hjärnan, som vi delar med alla andra ryggradsdjur. När vi pratar om mat snöar vi ofta in på just hunger och mättnad, men de är långt ifrån de enda känslorna som är knutna till det vi stoppar i oss. Känslor av skuld, skam, lättnad, nöjdhet, tillfredställelse, glädje och längtan är tätt förknippade med mat och ätande. Känslornas jobb är att tala om för hjärnan vad som saknas eller önskas, och koppla detta till beteenden på både medveten och omedveten nivå.

Självdiagnostest UNCOPE © *

Testa dig själv genom att svara på dessa s k Screeningfrågor för sockermissbruk och sockerberoende. OBS! Tänk på att ”sötsaker” kan ersättas med bröd, mackor, kaffebröd, pasta, flingor och dylikt.

  • Har du, under senaste året, någonsin ätit mer ”sötsaker” än du tänkt dig och/eller fortsatt använda ”sötsaker” när du inte tänkt dig det?
  • Har du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket ”sötsaker”?
  • Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med ”sötsaker”?
  • Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter ”sötsaker”?
  • Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa ”sötsaker”?
  • Har du, under senaste året, någonsin använt ”sötsaker” för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?

Med fyra eller flera positiva svar finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende och då är en kartläggning viktig. Kontakta oss för mer information.

*U N C O P E

U= Unplanned use
Har du under det senaste året någonsin druckit mer alkohol eller använt mer droger än du tänkt dig?
N= Neglect
Har du någonsin försummat några av dina plikter på grund av alkohol eller drogbruk?
C= Cut Down
Har du under senaste året känt att du vill eller behöver skära ner på ditt drickande eller drogbruk?
O= Objections
Har någon, exempelvis familj, vänner, arbetskamrater, klagat på ditt drickande eller drogbruk?
P= Preoccupation
Har du någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få dricka eller använda droger igen?
E= Emotional discomfort
Har du någonsin använt alkohol eller droger för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?
Med två eller flera positiva svar är sensitiviteten*  för beroende i en klinisk population för alkohol, kokain och marijuana 93, 94 respektive 82%. Specificiteten** är 97, 99 respektive 97%.
Sensitivitet* = Den säkerhet med vilket ett instrument utpekar det som det ska utpeka, dvs om ett test utpekar 90 av 100 alkoholister är sensitiviteten 90 procent
Specificitet** = Den säkerhet med vilket ett instrument inte utpekar det som det inte ska utpeka, dvs om ett test identifierar 10 av 100 icke-alkoholister som alkoholister är specificiteten 90 procent. De övriga 10 procenten utgör så kallade ”falska positiva”.

UNCOPE är ett diagnosverktyg som används för att utvärdera risken för olika typer av beroende. Verktyget togs fram av Norman G. Hoffmann och hans kollegor 1999. UNCOPE är ett screeningverktyg som tagits fram för att hitta människor som är i riskzonen för ett beroende och ska alltså inte användas för att utvärdera människor som bevisligen befinner sig i riskzonen. Bokstäverna står för olika delar av ett beroende som täcks in med varsin fråga.